Jag är ÄNTLIGEN klar med mitt arbete. Frågan jag ställer mig själv nu är om jag har varit överambitiös. Det var ett helt vanligt arbete, på komvuxnivå, som handlade om politik. Man skulle jämföra partiernas ställningstagande kring arbetslösheten, skatt samt a-kassa. Arbetet blev på 18 sidor. HAHA! Jag borde seriöst sova så mycket jag slitit. Snorig och febrig som jag är. Ska bli spännande att se vad jag egentligen skrivit i mitt arbete när jag inte längre är sjuk :)

-Jag hoppas seriöst att du blir våldtagen av 8 arabbögar och sen utvisad från Sverige av ditt eget parti för att du är "för bögig" -

I morse när jag skulle upp låg jag och mobilsurfade lite. Jag gick in på aftonbladet.se och hittade någon artikel om Sverigedemokraterna vilket fick mig att börja fundera en hel del. I artikeln stod det skrivet att Sverigedemokraterna jämför homosexuella, bisexuella och transexuella med folk som har sex med djur samt pedofili. Yttrandet kom från en av partiets kandidater och när journalisten ställde frågan om vad det är som gjort att han är den han är idag berättade han att han hade blivit retad av någon med utländsk härkomst som barn. Asså fattar ni vilka jävla idioter som sitter i det partiet? De som står högst upp i partiet är människor med nazistisk bakgrund och även kriminell. På deras hemsida kan man höra låtar som handlar om hur man vandrar KVINNA OCH MAN i samhället. Jag vet att Sverigedemokraterna utnyttjar folks trötthet på massinvandring men folk måste börja fatta att det handlar om mer än att minska invandringen. SDs politik påminner om natzityskland på 30-40-talet och att folk inte fattar det är fan skrämmande! Dom ger inget utlåtande om deras ställningstagande i större frågor än invandring och pension. Förutom att dom tycker att HBT-personer är onormala. Tydligen är JAG ONORMAL och borde inte få existera! Hur fan kan man rösta på ett sådant parti?

Jag har ett arbete som ska vara klart i morgon. Anledningen till att jag skjutit upp det vet jag egentligen inte. Jag tror inte jag har någon men jag vet att om jag inte sätter fart nu kommer min flickvän skälla på mig om några timmar! Det är intressant hur vissa saker känns mycket viktigare när man har andra saker att göra än vad dom annars är. Som tex att städa, baka, sortera papper eller helt enkelt bara träna. Att skjuta upp saker är nog min största talang. Alexandra sätt fart nu!

Moderaternas ställningstagande genom åren som gått:

1904–1918: Nej till allmän rösträtt.

1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.

1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.

1919: Nej till kvinnlig rösträtt.

1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.

1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.

1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.

1927: Nej till folkskolereform.

1931: Nej til sjukkassan.

1933: Nej till beredskapsarbete.

1934: Nej till a–kassa.

1935: Nej till höjda folkpensioner.

 1938: Nej till två veckors semester.

 1941: Nej till sänkt rösträttsålder.

1946: Nej till fria skolmåltider.

1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.

1947: Nej till allmänna barnbidrag.

1951: Nej till tre veckors semester.

1953: Nej till fri sjukvård.

1959: Nej till ATP.

1960–talet: Ja till apartheid: Moderaterna tog avstånd från alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska stödet till ANC.

1963: Nej till fyra veckors semester.

 1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.

1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.

1974: Nej till fri abort: Den 29 maj 1974 röstade riksdagen ja till fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter kvinnan själv besluta om abort upp till den 18:e graviditetsveckan. Moderaterna röstade nej.

 1976: Nej till femte semesterveckan.

1983: Nej till löntagarfonderna.

1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella.

1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU: EU–parlamentet röstade för ett erkännande av homosexuellas rättigheter, men de moderata ledamöterna röstade nej.

2003: Ja till Irakkriget: Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade Irakkriget utom moderaterna.

2004: Ja till sänkt a–kassa och sjukpenning.

 2006: Nej till gröna jobb.

2006: Nej till sex timmars arbetsdag.

2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn.

2006: Nej till höjd a- kassa.

2006: Ja till sänkt a-kassa.

2006: Nej till höjd sjukersättning.

2007: Ja till sänkt sjukersättning.

Kopiera gärna sanningen och klistra in den på din egen blogg

(Källa: Carola Westerlund, Facebook)

- Absolut -

Nu är det väldigt snart dax att rösta om ni inte redan har gjort det. Jag vet som vanligt vem jag ska rösta på och vem jag inte ska rösta på. Eftersom jag tidigare utlovat lite åsikter och tankar kring olika frågor som känns aktuella nu tänkte jag skriva några rader om meningar jag stör mig på som okunniga folk slänger ur sig. Den största saken jag stör mig på är när folk säger "Vill du ha ett bidragssamhälle då?" när man säger att man tänker rösta rött. Man bara "ja, det vill jag och det vill nog du själv också den dagen då du förlorar ditt jobb eller din fru dör och dina barn dör då du blir helt traumatiserad och inte kan försörja dig själv." Om du vill ha ett bra svar så ställ frågorna rätt. Vill jag att folk ska kunna välja mellan att få bidrag eller arbeta? Nej det vill jag inte. Jag tycker frågan egentligen är så jävla dum eftersom ingen som verkligen levt på bidrag själv väljer att leva på bidrag om dom är kapabla till att arbeta. Det är ingen lyx att gå på bidrag. Det är ingen lyx att få 50 kronor om dagen som ska räcka till frukost, mellanmål, lunch och middag. Det är lyx om man är hemlös men det är ingen lyx om man kan arbeta istället. Folk som säger att det är lata personer som får bidrag har nog aldrig varit i en situation då man varit beroende av att få bidrag för att kunna klara vardagen. Och har dom fått det måste dom vara jävligt lata själv. Okunniga människor sprider osanning och det skrämmer mig. Det skrämmer mig lika mycket som när 18-åriga bimbos säger samma sak. "Vill du ha ett bidragssamhälle så rösta på socialdemokraterna".. Till dom vill man bara säga "Ursäkta mig, men vad fan vet du om bidragsberoende? Dina föräldrar försörjer dig fortfarande så håll käft ungjävel". Det folk inte tänker på är att vem som helst kan hamna i ett bidragsberoende. För mig räckte det med att bli utbränd. Jag var en fullt fungerande person innan jag blev utbränd, hade höga mål och har det fortfarande. Var jag korkad? Nej. Var jag lat? Knappast. Det räcker med uppsägningar på arbetsplatser, trauman i familjen eller oväntad och hastig sjukdom så kan vem som helst tappa förmågan att försörja sig själv. Vill jag att det ska finnas pengar i kassan till dessa människor så att dom inte hamnar utanför samhället ännu mer och slipper bli hemlösa? Absolut. Vill jag lägga mina skattepengar på dem när jag börjar jobba? Självklart. Varför? För jag är en realistisk humanitär människa som inte lever i min bubbla och som VET hur verkligheten kan se ut.

- Selma -

Vi har fått ett nytt tillskott i familjen. Eller rättare sagt - jag har fått en familjemedlem i min familj som tidigare bestått av mig själv. Tillskottet heter Selma och är en bondkatt. Hon är ca 16 veckor gammal och skiter i allt man säger till henne. Omöjlig att uppfostra verkar hon vara också då hon inte bryr sig om någonting man gör för att straffa hennes olydnad. Knäpper man med händerna bryr hon sig inte. Hon skiter i om man sprutar vatten på henne då hon inte är ett dugg rädd för vatten. Om man skriker på henne skuttar hon bara iväg lite halvt glad. Drar man henne i nackskinnet och knäpper henne på nosen lite lätt så morrar hon en stund och när man sen släpper ner henne sitter hon fint en stund för att sen springa vidare och göra andra hyss. Att hon heter Selma är något annat hon fullständigt skiter i. För hennes del hade hon nog likaväl kunnat heta Knut. Jag vet inte vad jag ska göra med henne men en sak är säker - hon har trots allt vunnit mitt hjärta :)

- Bildtext: Varför satte jag in denna bild? -

Borde verkligen sova men det är så mycket som snurrar i min skalle vilket gör att jag inte kan koppla av. Att näsan är fylld med 30 kg snor gör inte saken bättre. Jag har kommit till en ny insikt, eller rättare sagt en teori jag tänker utföra i praktik. Jag tänker testa och se om det är mer påfrestande för en person som haft stressproblem att återvänta till jobbets värld på heltid än vad det är att vara beroende av inkompetenta idioter såsom försäkringskassan och deras crew. Efter väldigt många månaders funderande har jag kommit på att man kan bli mer uppstressad av att vara bidragsberoende (om man kan kalla försäkringskassan för bidragsgivare?) än vad man blir av att jobba, även om man arbetspraktiserar och ens inkomst är baserad på heltid. Jag måste komma fram till vilken stress det är jag är känslig mot. Är det den fysiska, intellektuella eller mentala?! Resultatet kommer bli sjukt intressant. Hur jag tänker gå till väga behåller jag för mig själv. Syftet med inlägget är bara att jag börjat tänka till och kanske väcker mina funderingar tankar hos andra som befinner sig i liknande situation.